Sill och lax, öl och snaps – vi dukar fram ungefär samma mat till påsk som till jul. Det speciella för påsken är ägg och lammkött, råvaror som kombinerar många regionala och globala mattraditioner. Under den katolska tiden innehöll påskaftonsmåltiden det som var förbjudet under fastan, nämligen kött och ägg.
Vi tittar närmare på påskmaten tillsammans med Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.
–För de flesta i bondesamhället var ändå den vanliga gröten det lilla som fanns, även till påsk, säger Jonas Engman.
Lax och sill, som länge var fattigmat, är viktigt för många till påsk precis som till jul.
–Sillens introduktion som festmat kom när man började lägga in den i socker- och ättikslag under det sena 1800-talet. Lax som festmat kom senare och den väckte länge blandade känslor hos de många i Sverige som hade en mer eller mindre fattig uppväxt. Så sent som under 1970-talet betraktades lax och sill som alltför enkel mat för fester, säger Jonas Engman.
Köttbullen gör entré
–Det är intressant att vi äter framförallt sill till de flesta stora högtider. Köttbullar dyker också upp. Antagligen hänger det ihop med att den maten under 1900-talet och i vår tid kopplas till något svenskt, en idé om en svensk identitet, säger Jonas Engman.
Att äta lammkött är en influens från den judiska påskhögtiden. Under uttåget ur Egypten skyddade lammets blod israeliterna från dödsängeln och påskalammet som skulle slaktas till högtiden skulle ta bort världens synder. Lamm förekommer på många påskbord i Norden. I Norge gärna med äggröra, i Finland med pepparmintgelé och på Island med ärtsoppa till.
För många var ägg en lyxvara om man går tillbaka i tiden. Det var något som man tog med till marknaden och sålde och blev festmat för att det var så exklusivt.
Som present, som godis, som mat – varför alla dessa ägg?
– För många var ägg en lyxvara om man går tillbaka i tiden. Det var något som man tog med till marknaden och sålde och blev festmat för att det var så exklusivt. Sen finns det säkert kopplingar till att ägget är kopplat till fruktbarhet och liv också, säger Jonas Engman.
Under den katolska tiden i Sverige var det förbjudet att äta ägg under fastan. Att äta ägg markerar alltså en brytpunkt och symbol för Jesu uppståndelse. Det var dessutom ungefär i påsktid som hönorna började värpa efter sin vintervila.
Det var också vanligt att ge ägg som fin gåva till påsk, ibland dekorerade, till tjänstefolk eller som tionde till prästen. Äggen färgades när de kokades med växter av olika slag. Vid sekelskiftet 1900 blev det vanligt med speciella äggfärger och att ge skalet glans med fläsksvål. Det här lever kvar idag då vi målar ägg och ger varandra påskägg, idag oftast i pappersversion och fyllda med godis. Pappäggen fanns i slutet av 1800-talet bredvid sockerbagarnas vackra tittägg av kristyr.
Påskgodis är en modern företeelse
Att fira med stora mängder godis, såväl fin choklad och marsipan som blandat lösviktsgodis, är ganska nytt. Det var först åren efter andra världskriget som godiset får sitt stora genombrott i Sverige. Men det dröjde ännu längre innan det letade sig ner i påskäggen på allvar.
Källa: Nordiska museet
Foto: Karolina Kristensson
