Göteborgs skolkök har testlagat krisrätter och de har köpt in extra köksutrustning för att kunna hantera kriser.
– Vi gör det här för att vi ska känna oss trygga i att laga mat utan el och vatten, säger Michael Törmark, köksmästare på Lundbyskolan.
Göteborgs kommunala grundskolor har tränat på att arbeta under kris.
– Skolan är en samhällsviktig verksamhet. Det betyder att den måste fungera vid olika störningar som vattenbortfall, höjd beredskap eller i värsta fall krig. Vi som jobbar inom skolan behöver kort sagt vara förberedda och kunna arbeta på alternativa sätt om den ordinarie verksamheten blir störd. Beredskap är därför något som vi jobbar intensivt kring, säger Kristian Johansson, säkerhetschef på grundskoleförvaltningen.
Vid höjd beredskap är utgångspunkten att de ordinarie reglerna för skolan fortsätter att gälla – så länge riksdag eller regering inte beslutar något annat. Det betyder bland annat att skolplikten fortsätter att gälla och att skolan måste upprätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag: utbildning, måltider och omsorg.
Om elen går behöver vi snabbt förbruka vissa varor så att det inte blir dåliga – som till exempel sallad och grönsaker
– Bland annat samlade vi igår våra cirka 270 rektorer och chefer för att de skulle öva på att hantera långvariga kriser som kan uppstå. Detta gjorde vi utifrån tanken om att alla chefer behöver ha en plan B för sin verksamhet. Vi förberedde oss till exempel för att kunna hantera långvariga strömavbrott, cyberattacker och omfattande personalbortfall. Framöver ska även alla skolor ta fram en plan för hur de ska jobba vid olika samhällsstörningar och kriser som pågår i minst tre månader.
Skolköken har kommit långt i sin beredskap och för att alla kommunala grundskolor ska kunna servera elever mat under har det gjorts flera förberedelser. Bland annat har många skolkök köpt in utrustning som pannlampor, vattendunkar, vev-radio, powerbanks och spishällar. Grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram förslag på krisrätter – det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris.
Lundbyskolan har till exempel serverat sina 350 elever en krisrätt som som kan tillagas på stekhällar utomhus utan el och vatten. Köksmästaren Michael Törmark tycker att varit en viktig utmaning, både arbetsmässigt och för att eleverna ska tycka att maten är god.
– Vi har tidigare övat på att laga mat utomhus. Sist serverade vi alla våra elever hamburgare utomhus. Den här gången blev det vegetarisk taco. För om elen går behöver vi snabbt förbruka vissa varor så att det inte blir dåliga – som till exempel sallad och grönsaker.
Han tycker att det blev en lyckad dag.
– Dagen var väldigt lärorik för mig med min personal som består av två kockar, Malin Angelin samt Nermin Michal plus en kockelev. Den dagen serverade vi mat till 400 elever plus lärare.
För att det ska vara så autentiskt som möjligt, hur det skulle vara om all ström försvann, så släcktes all belysning av också.
– Runt klockan 08.00 så stängde jag av all ström samt allt vatten i köket samt restaurangdelen. Hela köket var kolsvart och man såg ingenting. Vi har en förberedande plan om detta skulle inträffa på riktigt.
De hade förberett med flera inköp innan för att allt skulle fungera, både matlagningen och serveringen.
Vi jobbade med att se över våra färska varor som först skulle bli dåliga vid långvarigt avbrott.
– Vi har inköpt pannlampor, vattendunkar, powerbanks med mera som kan behövas i krissituationer samt har vatten i gryta (100 l). Nu skulle vi gå till handling och se om detta fungerade. Vi jobbade med att se över våra färska varor som först skulle bli dåliga vid långvarigt avbrott. Vi hade mycket sallad samt många olika grönsaker som personalen tog först hand om. Jag gick ut för att sätta upp Muurikkorna för att kunna tillaga maten, denna dag var det vegetarisk tacofärs. Vi hade tur för det var vackert väder, men riktigt kallt.
Han berättar att de har ett beredskapsförråd vid skolköket,som ska finnas för plötsliga händelser.
– Här hade vi tortillabröd och mycket mera torrvaror, som passade bra till tacofärsen. Vi hade nu en plan för dagens måltid men det var väldigt stressigt. Allt från att fylla upp vatten i dunkarna till att leta efter engångsmaterial som tallrikar med mera.
Själva matlagningen var det enklaste tycker han.
– Våra elever med allergi samt selektiv kost och så vidare, fick potatisbullar, en helt ren produkt som även är omtyckt bland våra elever.
För att ro allt i hamn på ett smidigt sätt så fick de engagera några fler personer.
– När vi stod ute och lagade maten så fick vi hjälp av eleverna att ta fram alla tillbehör till tacosen på våran serveringslinje. Vi provade även med stekt ris i krossad tomat. Vi ville jobba med alltid ha varm mat på serveringen så det blev en hel del springande men pedagoger och rektorer hjälpte till så det kunde flyta på bra.
Erfarenheten av dagen har nu gett dem flera nya insikter.
– När eleverna kom så hade solen tittat fram i matsalen men det ljuset räckte inte fram till serveringslinjen. Detta medförde att vi såg elever som fyllde på sina tortillas med grönsaker och ris istället för färs.
Utomhusmatlagning har lockat till att testa fler saker.
– Resultatet av denna övning gjorde att vi börjar känna oss bekväma med Muurikkorna och intresset blev stort med att prova på mer mat ifrån utsidan. Vi har lagat nybakat laggbröd samt många olika rätter av rester ifrån kylen efter gårdagens mat.
Arbetet blir så mycket lättare om vädret är bra.
– Detta som vi tar med oss är erfarenhet av vädrets makter. Det är önskvärt med en stormsäker paviljong ifall det snöar eller regnar. Vi har pratat om olika lösningar baserat på väder och vind. Vi har även slutat att ha vatten i gryta, istället har vi nu köpt in bra vattendunkar och vi byter ut vattnet kvartalsvis.
Krisövningarna fortsätter.
– Vi kommer ha en dag varje termin med träning i kris. Vad vi kommer att göra för olika maträtter kan jag inte yttra mig om men vi har en krispärm med olika rätter för dessa händelser. Så jag kan inte säga när och vad det blir för mat, för personalen skall vara ovetande.
Linnéa Persson, som är enhetschef måltid grundskoleförvaltningen, berättar att det är viktigt att ha förberedda recept.
– Vi på grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram krispärmar till köken, med förslag på krisrätter, det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. När vi tagit fram dessa rätter har vi haft i åtanke vilka råvaror skolköken ofta har i lager, vilka livsmedel som går att förvara länge men också vilka vegetariska alternativ som är bra och hur vi kan minska specialkost så mycket om möjligt.
För att öka beredskapen i skolköken har personal även fått testa på att jobba i andra skolkök. Det för att personalen snabbt ska kunna ställa om och vara vana vid att jobba i andra skolkök om en kris skulle inträffa.
Text: Annika Rådlund
Foto: Lina Hultén och Frida Winter
