I Sverige slängs årligen 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd, där mer än hälften blir svinn redan i bagerier eller butiker – innan det har nått konsumenten.
Att det slängs så mycket varje år framgår i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som också pekar på hur innovativa lösningar kan minska svinnet och dess miljöpåverkan drastiskt.
Louise Bartek är doktorand vid SLU och fick nyligen en artikel om bagerisvinn publicerad i tidskriften Sustainable Production and Consumption. Studien visar att det varje år slängs omkring 100 000 ton bröd i Sverige och ytterligare 80 000 ton söta bageriprodukter såsom bullar, kakor och annat fikabröd. Det motsvarar inte bara en ekonomisk förlust på ungefär 9 miljoner kronor, utan även en betydande miljö- och klimatpåverkan i alla led.
– För första gången ser vi att det slängs nästan lika mycket söta bageriprodukter som bröd i Sverige. Det var nytt för oss att hälften av den totala mängden svinn uppstår i bagerier och butiker, och att det rör sig om så pass stora volymer. Mycket av svinnet skulle kunna undvikas eller tas tillvara på bättre sätt genom riktade åtgärder redan i produktions- och försäljningsledet, menar Louise Bartek.
Det var nytt för oss att hälften av den totala mängden svinn uppstår i bagerier och butiker, och att det rör sig om så pass stora volymer
Hon har systematiskt kartlagt mängden svinn dels utifrån data som aktörer inom branschen delat, dels genom beräkningar utifrån exempelvis hållbarhetsrapporter, tidigare studier, offentlig statistik och uppgifter från svenska myndigheter. I den mån det varit möjligt har alla stora butiker och bagerier inkluderats i kartläggningen, men även det svinn som uppstår i exempelvis småskalig produktion, restauranger och skolor, samt i hushållen.
Klistermärken kan minska svinnet
Många aktörer är engagerade i frågan och vill se ett minskat svinn, men det finns flera utmaningar som leder till att överskottet av bageriprodukter i dag främst rötas till biogas eller blir fjärrvärme via förbränning. Att så många bageriprodukter kastas redan innan de når konsumenterna beror i grund och botten på att det bakas mer än det säljs. Detta eftersom butikerna vill erbjuda sina kunder välfyllda hyllor, samtidigt som bagerierna gärna vill ha ett brett sortiment, och konsumenter i sin tur oftast väljer bröd eller fika som bakats samma dag.
– Alla är överens om att matsvinn är ett enormt problem, som inte bara leder till en förödande miljö- och klimatpåverkan, utan även till stora ekonomiska förluster och social orättvisa. Jag tror att fokus framåt i stället bör ligga på hur vi gemensamt kan lösa problemet och minska mängden svinn som uppstår! Vi konsumenter behöver absolut bli bättre på att ta hand om det vi köper, men studiens resultat visar tydligt att ansvaret för att minska den totala mängden svinn i allra högsta grad är delat med aktörerna i livsmedelsbranschen, säger Louise Bartek.
Hon understryker att svinnet inte är lika stort hos alla bagerier och butiker, att det även finns tydliga skillnader mellan olika produkter, samt att många aktörer gör stora ansträngningar för att se till att det som bakas också äts.
Det pågår en dialog med branschen
Det är också i dialog med bagerier, butiker och andra aktörer inom branschen som Louise Bartek har identifierat och undersökt flera åtgärder som skulle kunna bidra till minskat svinn och lägre miljöpåverkan från bageriprodukter. Det kan handla om att butiker delar data, så att bagerierna i god tid vet vilka brödsorter som behöver påfyllning. På så sätt kan överskottet minska genom en bättre matchning mellan produktion och konsumtion. En annan möjlighet är att sätta upp bilder i brödhyllorna för att brödhyllorna alltid ska se välfyllda ut, eller att överskottet säljs till rabatterat pris eller skänks till välgörenhet. En kombination av åtgärder har potential att minska svinnet med upp till 30 procent enligt Louise Bartek.
– Det finns ett intresse från branschen att utvecklas och bli bättre, och jag hoppas att resultaten från vår studie kan användas för att bidra till denna utveckling, säger Louise Bartek.
Källa och foto: SLU
