När började vi äta sill, färskpotatis och jordgubbar på midsommar?

20 Jun 2019

Jordgubbar har inte altid varit en självklarhet på midsommarbordet. Jonas Engman, intendent på Nordiska museet ger svar på varför vi äter och firar midsommar som vi gör. Imorgon kan du glänsa med dina kunskaper över sillen och färskpotatisen!

Vad är det vi firar?
–Ser vi till Europa i övrigt, så är midsommar en del av firandet av övergången mellan vår och sommar, då människor sådde och hoppades på god växt. Midsommarfirandet går tillbaka till Johannes Döparens dag 24 juni och den tid när vi var katolska, före 1500-talet. Den kopplingen märks i Danmark och Norge, där dagen kallas S:t Hans dag. Midsommarfirandet kom till oss från Tyskland, antagligen i samband med att vi kristnades. Men i Sverige har vi sen länge kopplat loss den religiösa innebörden.

När började vi äta färskpotatis?
–Färskpotatisen är sen, den börjar dyka upp på välbemedlade bord under 1900-talets början. För de allra flesta var nypotatis ett fruktansvärt slöseri med knappa resurser, eftersom man äter en gröda innan den blivit fullvuxen. Sådana marginaler var det ytterst få som hade ända in under efterkrigstiden.

Och när kom jordgubbarna in i bilden?
–Jordgubben är sen även den, den fanns inte på åkrarna förrän under 1900-talets mitt. I bondesamhället då nästan alla var urfattiga skulle det ha varit rena självmordet att välja att odla jordgubbar på den lilla mark man hade!

Och hur ligger det till med sillen?
–Sillens historia är lite annorlunda, eftersom sill var vanlig och lättåtkomlig, i alla fall för dem som levde längs kuster. Om man hade tillgång till salt, saltades den för hållbarhet eller så surjästes den till surströmming som vi lärde oss av tyskarna under Hansa-tiden. Att lägga in sill i ättikslag med socker sker mycket sent, det blev vanligare under 1900-talet. Fram till i slutet av 1800-talet var det bara hos den pyttelilla klick vi kallar högre stånd som socker förekom. De flesta invånare hade aldrig ens sett socker, än mindre smakat.

Hur länge har vi firat midsommar och hur har firandet förändrats?
–Midsommarfirande fanns i bondesamhället, med det menar vi ungefär från medeltid till början av 1900-talet. Men vi vet ganska lite om det tidigaste firandet. I äldre kristen tid vimlade det av helgondagar, så antagligen var Johannes Döparens dag en av många religiösa dagar, som gissningsvis inte firades så särskilt. I det protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets början, förknippades midsommaraftonens natt främst med magiska krafter.

Dagens sätt att fira på är modernt, ungefär från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen. Danser fanns kanske, men det är mer tveksamt. Men de första beläggen på midsommarfirande är i alla fall från 1500-talet, även om det antagligen dök upp redan när vi kristnades.

Midsommarstången eller majstången – var kommer den ifrån?
–Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Kransar och tvärslå dök upp under början av 1800-talet på lantgodsen och de högre stånden. Tvärslån som bildar ett kors och kransarna kriing stammengör att det dyker upp tolkningar om religiösa innebörder, för att inte tala om att midsommarstången skulle vara en fallossymbol med tanke på kransarna runt stammen. Det är ett önsketänkande hos en del som är rena påhittet. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos.

Varför heter det majstång när vi firar i juni?
–Majstång är en benämning som var vanlig fram till 1970- och 1980-talen. Att ”maja” betyder att pryda, löva och syftar på att midsommarstången kläds med skir grönska för att uttrycka sitt hopp om en god sådd och skörd. Det har inget med maj månad att göra.

Fram till 1952 var midsommaraftonens fasta datum den 23 juni, men för att passa bättre in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle ligga på en fredag mellan 20 och 26 juni,.

Av: Annika Rådlund Källa: Nordiska museet
Foto: Getty Images

20 Jun 2019